Finns det någon åldersgräns för att ta jägarexamen?

Det finns ingen åldersgräns för att få avlägga jägarexamensproven. Det är viktigt att provtagaren är väl förberedd inför proven. Den teoretiska delen är omfattande och kräver en hel del läsning och förberedelser.

Den praktiska delen kräver att provtagaren är väl förberedd och har övat skytte och vapenhantering. För ungdomar är det också viktigt att provtagaren har fysiska förutsättningar att klara av skytte och hantering av vapen.

Måste man ta jägarexamen för att jaga?

Jägarexamen är en utbildning där man får inblick i jakt, djur och natur. Jägarexamen ska från och med den 1 januari 1985 avläggas av den som vill ha tillstånd att inneha jaktvapen.
Utbildningen innefattar en teoretisk del samt en rad olika praktiska delar. För att få använda och inneha vapen för jaktändamål krävs att man har tagit jägarexamen.
En komplett jägarexamen består av ett teoretiskt prov och tre praktiska prov, hagelgevärsprov, grundprov kulgevär och högviltprov kulgevär.
En godkänd, komplett jägarexamen ger behörighet att använda och söka vapenlicens för hagelgevär och kulgevär som är godkända för jaktändamål. Vill man bara jaga med till exempel hagelgevär så räcker det att göra det teoretiska provet och hagelgevärsprovet.

Måste man ha läkarintyg för att ta jägarexamen?

Nej, i dagsläget finns det ingen sådan regel. Men myndigheterna pratar om att införa en sådan regel. Om detta införs kommer man kontinuerligt behöva göra en läkarundersökning. Detta gäller främst synen och den mentala hälsan.

Kan man komplettera en halvklar jägarexamen?

Ja, vad gäller de praktiska proven. Nej, vad gäller det teoretiska provet.
Om man sedan tidigare har grundprovet och vill uppgradera sin examen till högvilt måste man göra om hela det teoretiska provet då det sedan maj 2005 endast finns ett teoretiskt prov.

Vad är uppsiktsjakt?

Den som har fyllt 15 år får låna vapen under förutsättning att utlånaren själv är med när vapnet används – så kallad uppsiktsutlåning. Utlånaren ska hela tiden övervaka låntagarens användning av vapnet. Detta innebär i princip att låntagaren befinner sig inom ”armlängds avstånd” från utlånaren. Krav på godkänd jägarexamen föreligger inte men det är givetvis bra om låntagaren har erforderliga kunskaper om jakt och skytte. Låntagare som är under 18 år behöver inte betala viltvårdsavgift (statligt jaktkort).

Vilken litteratur ingår för er jägarexamen?

När du går kurs på Ulfstorp får du samtidigt köpa kurslitteraturen om jakt. I vårt bokpaket ingår ”Kunskap för jakt” av Christer André och ”Jaktlagstiftning” av Jägarnas Riksförbund. Priset för bokpaketet är ca 495 kr.

Hur går teoriprovet till?

Provet består av frågor av flervalstyp, d.v.s. provtagaren har att välja mellan flera givna svarsalternativ. Provtagare får inte behålla frågeblanketten, som heller inte får kopieras. Vid prov får hjälpmedel inte användas. Provet avbryts för den som fuskar.
Provtagare får avlägga endast ett teoretiskt prov en och samma dag. Det teoretiska provet omfattar 70 frågor vilka ska besvaras inom högst 60 minuter. För att provet ska kunna godkännas måste minst 60 frågor vara rätt besvarade.

Vad är ett praktiskt hagelgevärsprov?

Det praktiska hagelgevärsprovet innehåller följande moment:

  • Säker hagelgevärshantering
  • Avståndsbedömning (fr.o.m. den 1 jan 2003 inkl. fågelsiluett)
  • Lerduveskjutning
  • Skjutning mot markmål

Momenten 1 och 2 får utföras som ett enda moment – Kombinationsprov. För att bli godkänd ska provtagaren godkännas i samtliga moment. Vid Säker hagelgevärshantering ska provtagarens förmåga att hantera sitt hagelgevär säkert prövas på två sätt:

  • Speciell hagelgevärshantering, där provtagaren ska utföra vissa handlingar med ett hagelgevär på en särskild provplats. Vapenhanteringen kontrolleras och bedöms därvid i detalj enligt ett särskilt program.
  • Allmän hagelgevärshantering, där provtagarens vapenhantering ska kontrolleras och bedömas allmänt i samband med att Avståndsbedömning, Lerduveskjutning och Skjutning mot markmål genomförs.

För att kunna godkännas måste provtagarens vapenhantering vara helt korrekt och vapenvanan i övrigt godtagbar. Vid Avståndsbedömning ska provtagarens förmåga att bedöma om ett mål är inom eller utom hagelhåll prövas. Sammanlagt fem viltfigurer (däggdjur) av falltyp ska visas samt en fågelsiluett mot fri himmel. Provtagaren ska markera ett skott med geväret mot de figurer han anser vara inom hagelhåll. Obs! Fågelsiluett (gås- eller andfigur) samt rådjursfigur är inom hagelhåll på ett avstånd på max. 20 meter från provtagaren. Nämnda figurer kan vid provet också vara placerade utom hagelhåll från provtagaren och är då placerade på 30 meters avstånd. För övriga djurfigurer, t ex. räv, hare och grävling är dessa placerade mellan 15-30 meter från provtagaren om de är inom hagelhåll och på 40-55 meter om de är placerade utom hagelhåll. För att kunna godkännas krävs att provtagaren inte markerar skott mot något av målen utom skotthåll och att han markerar skott mot samtliga mål inom skotthåll. Vid Kombinationsprov ska provtagaren förflytta sig efter en markerad stig, utefter vilken förekommer vissa hinder och där provtagaren på sex platser ges möjlighet att markera skott med sitt gevär mot viltfigurer. För att kunna godkännas krävs att provtagaren uppfyllt samma krav som gäller för Säker vapenhantering och Avståndsbedömning. Vid Lerduveskjutning ska provtagaren skjuta mot sex lerduvor som kastas rakt ut och bort från en plats omedelbart intill provtagaren – frånskott. Provtagaren får ladda och avlossa två skott mot varje duva. Minst fyra träffade duvor krävs för godkänt prov. Vid Skjutning mot markmål ska provtagaren skjuta mot ett vänstergående och ett högergående markmål på 20 meters avstånd – sidskott. Provtagaren får ladda och avlossa två skott per löp. Båda målen ska träffas för att provet ska vara godkänt. Som träff räknas minst åtta hagel (US nr 7, 2,5 mm -US nr 7,5, 2,4 mm) inom träffområdet (Ø 9 cm, placerat över lung- hjärtområdet) för har- och rävfigur, eller 28 hagel inom träffområdet (Ø 18 cm. placerat över lung-hjärtområdet) för rådjursfigur.

Hur går det praktiskt grundprovet, kulgevär till?

Det praktiska grundprovet/kulgevär innehåller följande moment:

  • Säker kulgevärshantering
  • Precisionsskjutning

Vid Säker kulgevärshantering ska provtagarens förmåga att säkert hantera sitt kulgevär prövas på två sätt:

  • Speciell kulgevärshantering, där provtagaren får utföra vissa handlingar med ett kulgevär, varvid vapenhanteringen kontrolleras och bedöms i detalj enligt ett särskilt program.
  • Allmän kulgevärshantering, där provtagarens vapenhantering kontrolleras och bedöms allmänt i samband med att momentet Precisionsskjutning genomförs.

Den provtagare som innan hon/han skrivits in för prov uppträder olämpligt med medfört gevär får inte genomföra prov.
För att kunna godkännas måste provtagarens vapenhantering vara helt korrekt och vapenvanan i övrigt godtagbar.
Om provtagaren underkänts i Speciell kulgevärshantering eller underkänts i Precisionsskjutning på grund av uppenbart undermålig vapenhantering, ska kulgevärsprovet avbrytas. Omprov måste i sådant fall göra av hela Grundprov/kulgevär.

I Precisionsskjutning ska provtagarens förmåga att skjuta två väl sammanhållna träffbilder om fyra skott vardera prövas. Den första träffbilden ska provtagaren skjuta från skjutstol och den andra med jägarmässigt stöd. Skjutavståndet ska vara 80 meter.

För att kunna godkännas krävs att kulhålen i respektive serie täcks helt av cirkelrunda träffbildsmallar.

Serie skjuten från skjutstolen får ha högst 12 cm spridning.

Serie skjuten med jägarmässigt stöd får ha högst 17 cm spridning.

Om bara den enda serien är godkänd, ska delprovet underkännas.

Vad innebär säker vapenhantering?

Om provtagare, före inskrivning för prov uppträder olämpligt med medfört gevär, får han inte genomföra prov.
Felaktig vapenhantering sedan något delprov ägt rum men annat prov inte påbörjats, ska föranleda tillrättavisning.
Om provtagaren underkänts i Speciell hagelgevärshantering eller i något av delproven Avståndsbedömning, Kombinationsprov, Lerduveskjutning eller Skjutning mot markmål på grund av uppenbart undermålig vapenhantering, ska hagelgevärsprovet avbrytas. Andra godkända delprov i hagelgevärsprovet får i sådant fall inte tillgodoräknas.

Hur går det praktiskt högviltsprov, kulgevär till?

Det praktiska högviltprovet/kulgevär ska vara utformat som respektive jägarorganisations älgskytteprov och innehålla:

  • Skjutning mot stillastående älgfigur
  • Skjutning mot löpande älgfigur

Provtagare ska avlägga provet inför förordnad provledare för jägarexamen på godkänd älgskyttebana.

Vid provtillfället får provtagaren skjuta maximalt 9 st. 4-skottsserier på älgbanan. Av dessa 9 serier måste minst 3 serier vara godkända för att provet ska bli godkänt.
En 4-skottsserie enligt Svenska Jägareförbundets jaktskyttereglemente innebär att man skjuter 2 skott mot stillastående figur och 2 skott mot löpande figur.
Godkänd serie enligt Svenska Jägareförbundets jaktskyttereglemente innebär att samtliga 4 skott ska vara placerade inom träffområdet på älgfiguren.

Får man göra om ett missat prov?

Den som helt eller delvis underkänts i prov har rätt att avlägga nytt prov.
Omprov av helt underkänt prov eller på grund av fusk eller uppenbart undermålig vapenhantering avbrutet prov, får inte göras samma dag.
Om endast ett av momenten Avståndsbedömning, Lerduveskjutning eller Skjutning mot markmål i hagelgevärsprovet underkänts, får enligt provledarens bestämmande högst två omprov av det underkända momentet göras samma dag. Vid omprov ska provledaren se till att viss tid förflyter mellan varje försök. Motsvarande gäller om momentet Precisionsskjutning i Praktiskt grundprov/kulgevär underkänts.

Spelar det någon roll i vilken ordning man gör proven?

Provtagaren måste genomföra det teoretiska provet med godkänt resultat innan Hagelgevärsprovet eller Grundprov/kulgevär får genomföras. Momenten Speciell hagelgevärshantering under Säker hagelgevärshantering – och Speciell kulgevärshantering under Säker kulgevärshantering – som ingår i Hagelgevärsprovet respektive i Grundprov/kulgevär måste dock avläggas med godkänt resultat innan sådan prov får fortsättas.
När provtagaren genomfört teoretiskt prov samt Grundprov/kulgevär med godkänt resultat får Praktikst Högviltprov/kulgevär genomföras.
Ett prov skall genomgås med samtliga moment under samma dag. Vid extrema väderleksförhållanden eller motsvarande får dock provledare besluta att något moment får genomföras senare. Vad gäller omprov av underkänt moment får högst två göras per dag.

Hur länge gäller en godkänd jägarexamen?

Godkända prov gäller tills vidare, vilket alltså innebär att den som avlagt godkänt prov inte behöver förnya provet efter visst antal år.

Kan man ta jägarexamen trots att man har ett fysiskt handikapp?

Vid prövning av provtagare med någon form av handikapp ska proven anpassas till den typ av handikapp provtagaren har.

Kan man ta jägarexamen på vilken provbana som helst?

I varje län finns ett antal provbanor för jägarexamen. Vid varje sådan provbana finns ett antal av polismyndigheten förordnade provledare.
Jägarexamensprov kan endast avläggas vid dessa provbanor och för vid dessa förordnade provledare. Praktiskt Högviltprov/kulgevär får dock avläggas inför förordnad provledare även vid varje godkänd älgskyttebana för klass 1.

Vad gäller för vapenlicensen?

Den som har fyllt 18 år och har godkänd jägarexamen kan ansöka om vapenlicens för jaktändamål och köpa egna jaktvapen. Man kan även låna ett vapen för självständig användning om man har egen vapenlicens för samma vapentyp (utfärdad för jaktändamål).
Har man jägarexamen och ska låna ett jaktvapen, men saknar egen vapenlicens, ska man ansöka om ett så kallat ”lånetillstånd” hos polisen. Lånar man ett vapen skall det upprättas en lånehandling mellan utlånare och låntagare.

Vilka vapen får man köpa?

Provets omfattning och innehåll är beroende av den typ av gevär för vilken tillståndet söks. Dessa typer är:

  • Alla hagelgevär, oavsett kaliber, antal pipor, pipornas placering, funktionssätt, laddningskapacitet, jaktligt användningsområdet, etc. – samt kombinationsvapen med en eller flera hagelpipor.
  • Alla kulgevär avsedda för patroner i klasserna 2, 3 och 4, oavsett kaliber, antal pipor, pipornas placering, funktionssätt, laddningskapacitet, jaktligt användningsområde etc. Samt kombinationsvapen med en eller flera kulpipor av kaliber/kalibrar, avsedda för patroner i klasserna 2, 3 och 4.
    Till denna vapentyp räknas även luftgevär tillåtna för jakt.
  • Alla kulgevär avsedda för patroner i klass 1 – oavsett kaliber, antal pipor, pipornas placering, funktionssätt laddningskapacitet, jaktligt användningsområde etc. – samt kombinationsvapen med en eller flera kulpipor av kaliber/kalibrar, avsedda för patroner i klass 1.
Hur ser det fysiska jägarexamensbeviset ut?

Avlagda prov redovisas av provledare på särskild intygsblankett och dataregistreras. Intygsblanketter föreligger i set om original – som överlämnas till provtagaren – jämte två kopior.
Jägarbevis, försett med provtagarens fotografi, utfärdas av provledare när något komplett delprov avlagts. I jägarbeviset inför provledare övriga godkända delprov efterhand som de avlagts.
Vid vapenlicensansökan uppvisas för polismyndigheten vederbörligt ifyllt jägarbevis som täcker kvalifikationskraven för det vapen ansökan avser, eller också fogas till ansökan kopia av jägarbeviset (såväl fram- som baksida).

Vad är Svenska Jägareförbundet?

Jägareförbundets bildades vid ett möte i Stockholm redan i april 1830. Under andra hälften av 1800-talet uppstod ett flertal jaktsällskap i landets olika delar.
År 1855 föreslogs en sammanslagning av de självständiga jaktsällskapen till en organisation, men tiden var inte mogen för en riksomfattande organisation och det skulle dröja ännu många år innan Svenska Jägareförbundet blev den riksorganisation den är i dag. Riksdagen antog 1938 en ny jaktlag som innebar ett stort steg framåt. Lagen innehöll bestämmelser om en mer hänsynsfull jakt och gav utökade möjligheter till praktisk viltvård. För Jägareförbundets del innebar riksdagsbeslutet att organisationen anförtroddes ledningen av jakten och viltvården. Förbundet fick det så kallade ”allmänna uppdraget”. Ett uppdrag som senare förnyats genom flera riksdagsbeslut och som gäller än idag.
Under de drygt sex årtionden som därefter passerat har Jägareförbundet genomgått stora förändringar. Under alla år har dock länsjaktvårdsföreningarna varit självständiga även om de sedan 1960-talet samverkat på olika sätt. Idag samlar Jägareförbundet omkring 200 000 medlemmar i nio samverkansområden fördelade på 23 länsjaktsvårdsföreningar och 377 jaktvårdskretsar.
Förbundet har ett omfattande samarbete med viltforskningen inom och utom landet.
Vid Öster-Malma jaktvårdsskola i Södermanland, som ägs av Jägareförbundet, bedrivs sedan många år tillbaka utbildning och kursverksamhet för förbundets medlemmar samt för andra organisationer, myndigheter och företag.

Är en bokad kurs en garanti för att kursen genomförs?

Ulfstorp förbehåller sig rätten att ställa in kurs då deltagarantalet understiger fem kursdeltagare. Vi för då en dialog med den som bokat om ett nytt kursdatum.